Lojo stads budget för 2023 23.11.2022 Lojo stads budget visar ett överskott på cirka 12,0 miljoner euro. Stadens inkomstskattesats kommer i och med välfärdsområdet att minska från 20,50 procent till 7,86 procent. Fastighetsskattesatserna förblir oförändrade. Kuva Jesse Kainulainen Lojos ekonomiska situation – viktigt att se till den ekonomiska balansen Lojo stads nuvarande ekonomiska situation är relativt god och den positiva budgeten för nästa år har fungerat som utgångspunkt för utarbetandet av 2023 års budget. Baserat på den senaste delårsrapporten är prognoserna för 2022 också positiva. – Budgeten för 2023 har utarbetats i ett historiskt sammanhang. Lojo stad, tillsammans med andra kommuner i Finland, står inför en ny tid när välfärdsområdena tar ansvar för social- och hälsovårdstjänsterna. Framöver kommer bildning och livskraft att stå i centrum för stadens verksamhet, säger Lojo stads ekonomidirektör Raija Lindroos. Lojo stads ekonomiska struktur kommer att förändras avsevärt under 2023 när driftsutgifterna sjunker från 379,2 miljoner euro till 194,5 miljoner euro. I och med social- och hälsovårdsreformen kommer också antalet anställda vid Lojo stad att minska från ca 3 000 till ca 2 000. Från och med början av nästa år kommer småbarnspedagogiken och undervisningen och andra bildningstjänster att bli stadens viktigaste tjänster med sina driftsutgifter på cirka 56 procent av budgeten. Stadens budget visar ett överskott på cirka 12,0 miljoner euro. Årsbidraget med vilket man finansierar investeringar och avskrivningar är 29,5 miljoner euro. Investeringar, som utöver genom årsbidraget finansieras genom lånefinansiering, uppgår till cirka 36 miljoner euro. Stadens lånebelopp kommer att öka med 6,6 miljoner euro. År 2023 kommer staden att ha lån på 211,1 miljoner euro, vilket är cirka 4 589 euro per invånare. – Lojo stad har efter bokslutet för 2021 ett överskott på 21,7 miljoner euro i balansräkningen. Skatteintäkterna och statens åtgärder för att kompensera kostnaderna för coronapandemin har bidragit till det goda resultatet, säger ekonomidirektör Lindroos. – Dessutom har man kunnat hålla utvecklingen av stadens utgifter mycket måttlig under de senaste åren jämfört med kommunernas allmänna utgiftsutveckling, och de åtgärder som vidtagits för att balansera ekonomin återspeglas i den positiva utgiftsutvecklingen. Även resultatet för 2022 kommer enligt stadens prognos att till följd av skatteintäkterna visa överskott. Detta kommer att ackumulera mer överskott i balansräkningen. – Även om budgeten för 2023 visar överskott måste staden fortsätta att se till att ekonomin är hållbar. De största riskerna är relaterade till utvecklingen av den allmänna ekonomiska situationen, inflationen och räntemarknaderna samt förändringen i den globala situationen, uppskattar Lindroos. Det ackumulerade överskottet ger en god grund för kommande år. År 2024 kommer stadens skatteintäkter att minska, eftersom skatteredovisningarna för 2023 med den gamla kommunalskattesatsen slopas. Stadens inkomstskattesats kommer att minska från 20,50 procent till 7,86 procent i och med välfärdsområdet. Fastighetsskattesatserna förblir oförändrade. Sysselsättningstjänsterna överförs från staten till kommunerna 2025. Med tanke på de minskande skatteintäkterna och kommande investeringar måste staden fästa uppmärksamhet vid ekonomins hållbarhet. Budgetutmaningar Budgeten för 2023 är den tredje raka budgeten som staden utarbetar i ett klimat av osäkerhet. Coronanpandemin, det ryska anfallskriget och energikrisen till följd av kriget har en global inverkan som även återspeglas i den kommunala ekonomin i Finland. – Trots detta har Lojo stads ekonomi varit relativt god de senaste åren. De ekonomiska effekterna av corona underlättades av statens coronabidrag och skatteintäkterna utvecklades bättre än man förutspådde och är i år dryga 5,2 miljoner euro mer än väntat, säger ekonomidirektör Lindroos. – Dessutom har de åtgärder för att balansera ekonomin som vidtagits av staden under de senaste åren förbättrat den ekonomiska situationen och bromsat utgiftsökningen. Under 2023 kommer verksamheten att anpassas till perioden efter social- och hälsovårdsreformen. Inrättandet av välfärdsområdet har en väsentlig inverkan på stadens status, uppgifter och ekonomi. Därutöver kan staten genomföra andra reformer, såsom reformen av markanvändnings- och bygglagen och naturvårdslagen, som får konsekvenser för planering av stadens markanvändning och planläggning. Permanentandet av sysselsättningsförsöket och den planerade överföringen av arbets- och näringsbyråns tjänster till kommunerna kommer också att ha en väsentlig inverkan på Lojo stads lagstadgade uppgifter och skyldigheter. – I vilket fall som helst är 2023 på många sätt ett år av förnyelse. Ett år som kommer att bana väg för kommande år och decennier. Även om den allmänna ekonomiska situationen är osäker och svår att förutse måste vi ha mod och förmåga att se positivt på framtiden, säger Lindroos. Stadsstrategi och investeringar I stadsstrategin för 2023–2030, som Lojo stad utarbetar, är stadens mission att fortsätta utveckla Lojo till en insjöstad med hållbar tillväxt, där det är möjligt att leva en finsk dröm om boende. Lojos vision är att bli känt som ”en stad för levande människor”, vars invånarantal uppgår till 60 000 år 2050. För att göra denna vision möjlig måste staden fortsätta att aktivt skapa förutsättningar för tillväxt. Den viktigaste prioriteringen för 2023 är att öka Lojos vitalitet och att främja tillväxt och lärande, kultur, fysisk aktivitet, hälsa och gott liv. För att öka vitaliteten investerar staden bland annat i markförvärv och smidig planläggning enligt efterfrågan, fastighetsbildning och flexibel tillståndshantering. Staden syftar till att skapa nya jobb genom tillgängliga medel, till exempel genom grundberedning av företagstomter och genom att satsa på företagstjänster. En av de viktigaste faktorerna som möjliggör tillväxt i framtiden är projektet En timmes tåg, som Lojo måste fortsätta att investera i på olika sätt. Under 2023 kommer stadens marknadsföring och utbud till invånare och besökare få fart av Lojos 700-årsdag. Väsentliga investeringar: Satsning på byggande av skolor och motionsplatser, planområden och planvägar och markförvärv. Ombyggnaden av gymnasiet Lohjan Yhteislyseon lukio blir färdig. Järnefelts idrottshall blir färdig. Utvecklingen av idrottshallen Tennari fortgår. Projektet för ett nytt daghem i Virkby startar. Motions- och evenemangsparken i Trädskolornas område blir färdig. Personal och ledning På grund av välfärdsområdesreformen kommer Lojo stads organisation att ändras den 1 januari 2023. Den nya organisationen har byggts på grundval av de uppgifter som återstår i kommunen. Liksom många andra branscher kämpar även Lojo stad med tillgången på arbetskraft. – Att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft som vill stanna kvar är avgörande för stadens tjänster och utveckling. Vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt personalens välbefinnande och ork i arbetet, och utveckla arbetsgivarimagen och rekryteringsprocessen med inriktning på de arbetssökande, säger ekonomidirektör Lindroos. I budgeten för 2023 ingår nya vakanser för att utveckla stadens tjänster och på grund av ändringar i lagstiftningen. Syftet med dessa är att förbättra personalens ork i arbetet och att få dem att stanna kvar. Kommunernas ekonomi står inför stora förändringar – Dags att bygga nytt År 2023 är ett historiskt år inom den offentliga förvaltningen i Finland och även inom den kommunala ekonomin. Social- och hälsovårdens och räddningsväsendets tjänster överförs till välfärdsområdena och ansvaret för finansieringen av dem till staten. Kommunernas intäkter och utgifter nästan halveras till följd av reformen. År 2023 upphör även regeringsperioden. Flera av regeringens tidsbestämda åtgärder avslutas och den kommunala ekonomin går till exempel miste om betydande covid-19-bidrag och kvalitets- och jämlikhetsprojekt inom undervisningen. Utvidgningen av läroplikten omfattar en ny åldersklass, vilket ökar finansieringen riktad till den kommunala ekonomin med dryga 70 mn euro 2023. Invandringen till följd av kriget i Ukraina orsakar också tilläggskostnader. Regeringen har förbundit sig att för kommunerna ersätta dessa kostnader som uppstår bland annat inom småbarnspedagogiken, i undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen och inom integrationen. – År 2023 kommer den kommunala ekonomin tillfälligt att stärkas, eftersom kommunerna ännu får in skatter med högre skattesatser och andelar från tidigare skatteår före social- och hälsovårdsreformen. På längre sikt finns det dock en strukturell obalans i inkomster och utgifter i den kommunala ekonomin, påpekar Lindroos. – De totala utgifterna kommer att ligga något över inkomsterna under åren 2024–2026. När social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet flyttar till välfärdsområdena minskar kommunernas möjligheter att balansera ekonomin genom att anpassa utgifterna. Den mest betydande faktorn som påverkar kostnadsutvecklingen är förtjänstutvecklingen i kommunsektorn, som kommer att öka till följd av den avtalsuppgörelse inom kommunsektorn som uppnåddes i början av juni. Den snabbaste tillväxtfasen gällande investeringar bedöms vara över, men på grund av investeringstrycket i tillväxtcentrum och den landsomfattande reparationsskulden kvarstår investeringsbehoven på en hög nivå. Den kommunala ekonomins investeringsbehov är fortsatt omfattande på grund av bland annat byggnadsbeståndets ålder, migrationen och förändringar i verksamhetsmiljön. Av dessa skäl kommer behovet av strukturreformer för att öka produktiviteten och effektiviteten att kvarstå även efter social- och hälsovårdsreformen. För att bromsa klimatförändringen och för att vara redo för dess effekter krävs också nya metoder och investeringar från kommuner för bland annat en grön omställning. Osäkra ekonomiska utsikter, resursutmaningar och stigande kostnader kan dock flytta investeringarna till kommande år. Dessutom har normaliseringen av räntemiljön efter flera år av onormala förhållanden börjat. Den stigande räntenivån stramar ytterligare upp den skuldsatta kommunala ekonomin. – Att hitta en ny balans i ekonomin är nu det allra viktigaste. Det är relevant att se till att finansieringen av staden är i ordning efter förändringarna och att det finns tillräckliga medel för investeringar även i framtiden. Precis som tidigare år kräver detta en långsiktig och ansvarsfull ekonomiförvaltning av staden, säger ekonomidirektör Lindroos. – På grund av den osäkra ekonomiska situationen i framtiden startar budgetberedningen för 2024 i förtid. Nyckeltal Verksamhetsintäkter 84,9 mn euro Verksamhetskostnader 194,5 mn euro Verksamhetsbidrag -109,6 mn euro Skatteinkomster 107,8 mn euro Statsandelar 31,5 mn euro Årsbidrag 29,5 mn euro Avskrivningar 17,5 mn euro Räkenskapsperiodens resultat 12,0 mn euro Investeringar 36,0 mn euro Förändring i lånestocken 6,6 mn euro Lånestock 211,1 mn euro Lånestock/inv. 4 589 euro/inv. Skattesatser 2023 Lojos inkomstskattesats är 7,86 % Allmän fastighetsskatt är 1,03 % Fastighetsskattesats för byggnader som används för stadigvarande boende är 0,45 % Fastighetsskattesats för andra än byggnader som används för stadigvarande boende 1,05 % Fastighetsskattesats för obebyggda byggplatser är 4,50 % Mer information Lojo stad ekonomidirektör Raija Lindroos, raija.lindroos@lohja.fi, tfn 044 374 1543. Relaterade nyheter: