Prästgårdens förvaltarbostad är sannolikt från början av 1800-talet. Nuförtiden bjuder huset besökarna på en färd genom tiden från 1800-talet till 1930-talet. Resan börjar i en timrad stuga med rökmörkade väggar och självtillverkade bruksföremål. Sista rummet är kammaren med tapetserade väggar och köpta möbler och där radion trakterar bakgrundsmusik och kaffet dricks ur koppar med guldkant.
I stugan, eller sommartid på gården, samlades arbetarna på gården varje vardag klockan sju på morgonen för att höra vilken uppgift förvaltaren tilldelade var och en. Enligt muntlig tradition arbetade på gården till exempel på 1920-talet ett par statare, en stallkarl och prästgårdens torpare. Förvaltaren deltog också själv i nästan alla arbeten på gården.
Prästgården var i hög grad ett självförsörjande hushåll, och varje familj på gården odlade åtminstone en del av sin mat själv. Bredvid huset, där loftboden nu står, hade förvaltarfamiljen sitt trädgårdsland.